Då var det dags för del 2 av min närmare titt på den amerikanska organisationen med det missvisande namnet ”Feminists for Life”. I mitt förra inlägg konstaterade jag att de har ungefär samma åsikter och argumenation som vilken hyfsat extrem anti-abortorganisation som helst, att de bara skilde sig genom att påstå att ”de ursprungliga” feministerna också var emot abort. I detta inlägg tänkte jag titta lite närmare på deras argumentation runt hur de anser att samhället pressar kvinnor till abort.
Som jag nämnde tidigare har organisationen mottot ”Women deserve better (than abortion)” och ”Refuse to choose”. Det senare syftandes på att ingen kvinna ska behöva välja mellan karriär, utbildning etc. och sina barn. Och på så vis har de ju faktiskt en feministisk framtoning (om än inte så annorlunda mot av svenska Ja till Livet säger sig kämpa för). Jag ska också säga att de faktiskt gör bra saker tex. ger rättshjälp åt en en ung kvinna som blev uppsagd som lärare från en katolsk skola sedan hon blivit med barn utanför äktenskapet samt rättshjälp åt andra kvinnor som diskriminerats pga en graviditet. De reser också runt och försöker göra olika college mer barn-och familjevänliga. Detta är bra. Däremot så kan deras argumentation kring det hela kännas lite skratteretande för en svensk feminist. Tex så hävdar de att kampen för abort har gjort att andra frågor hamnat i skymundan som kampen för daghem åt alla och föräldraledighet. Detta kanske kan stämma för USA där aborträtten ständigt är hotad och däför måste prioriteras, men i Sverige? Samma feminister som stred fär fri abort kämpade också för den utbyggda barnomsorg vi har idag. Och hur många gånger har inte frågan om delad föräldraledighet stötts och blötts i den svenska debatten senaste åren? Lite kul är det också när de hävdar att gravida kvinnor är så ovanliga att de blir stirrade på ute på universiteten. Visst, jag ska inte förneka att det även i Sverige är svårt att kombinera barn och studier, men stirrade på? Under min grundutbildning blev tre av mina klasskamrater planerat gravida (en tom mha provrörsbefruktning) och åtminstone två hade barn sedan innan. Nu när jag är doktorand är det fullkomlig baby boom omkring mig. Lite ironiskt är det också att de använder uttrycket ”refuse to choose” när de sedan verkar vilja att kvinnor ska välja mellan fri abort å ena sidan och daghem/föräldraledighet etc. å den andra.
Något organisationen ofta påstår är att varje abort är ett tecken på att samhället misslyckats med att tillgodose kvinnors grundläggande behov. Men behov så menas nu inte preventivmedel, för dessa feminister tar inte ställning varken för eller emot i denna fråga. (Alltså seriöst. Hur mycket feminist är man om man inte kan stå för rätten att skydda sig), utan tex skydd från diskriminering på arbetsmarknaden, ett utbildningssystem inte anpassat för människor med barn, brist på dagis etc. Jag ska erkänna att detta ibland kan vara fallet. Jag är fullt medveten om att människor med barn i allmänhet, och kvinnor i synnerhet, har en svår situation både på arbetsmarkanden och på universiteten och att detta måste ändras. Men jag tror också att pressen kan gå åt andra hållet, att kvinnor känner sig tvugna att föda för att man ”ska” vilja bli förälder i vissa situationer. Men i alla fall, låt oss låtsas som att kvinnor bara gör abort för att samhället misslyckats. Hur ser då Feminists for Life på adoption? Borde inte en kvinna som efter nio månader lämnar bort sitt barn också vara ett misslyckande, ett tecken på att samhället inte sett till kvinnans behov utan pressat henne att ”överge” sitt barn? NEJ, se adoption har ”Feminists” for Life inget emot. Tvärtom, ett annat av deras motton är ”Adoption is empowering for women”. Alltså: Kvinnor gör abort för att samhället är kvinnofientligt och inte anpassat till kvinnors behov. Kvinnor lämnar bort barn till adoption därför att…ja, eh inte av samma anledning som åtta månader tidigare fick henne att fundera över abort i alla fall. Ser någon någon logik i detta? Inte jag heller.
Dessutom kan man ju fråga sig varför abort (men adoption är ganska ovanligt!) fortfarande förekommer här i Sverige, eftersom vi har många av de åtgärder som Feminists for Life föreslår, som föräldraledighet, möjlighet att kombinera utbildning med barn, bra och billigt dagis för alla etc. Jag har flera gånger mailat organisationen om detta men inte fått svar.
En annan intressant grej är det här med plastikoperationer. En förening som påstår att kvinnor gör abort för att anpassa sig till samhället borde väl också se kritiskt på en industri som trots allt i mångt och mycket livnär sig på människors vilja att leva upp till samhällets skönshetsideal? Nej, faktiskt inte. Organisationen som sådan tar ingen ställning till plastikkirurgi men deras kändistaleskvinna, Patricia Heaton (från Alla älskar Raymond) är väldigt öppen med sin fettsugning av magen och bröstlyft. Varför hon opererade sig? Hon ville, enligt egen utsago, bli av med alla spår av sina graividiteter! Kommentarer överflödiga, va? Eller snarare: Women deserve better than abortion. As long as they can afford plastic surgery. Eller kanske: Refuse to choose (between pregnancy and a body that fits societal beauty standards).
(Ska också säga att jag inte är emot platiskkirurgi per definition. Bara dubbelmoral.)
Jag har i detta inlägg inte gett så många länkar till mina källor. Detta beror på ren lathet. Samtliga påstående kommer från deras hemsida eller från något nummer av deras medlemstidning The American Feminist.
7 december, 2008 kl 23:53 |
[...] kvinnan. För barnet”. En observation är att den amerikanska, här på bloggen ökända och hatade, organisationen Feminists for Life, har som motto Pro woman, Pro-life. Sammanträffande, samarbete [...]