Snart är det val till EU-parlamentet –glöm inte bort att rösta! I vissa länder i EU, tex Polen och Malta, är abort fortfarande förbjudet och ute i Europa försöker abortmotståndarna samla krafter. Det är alltså viktigt att få in folk i parlamentet som kommer att driva rätten till abort på internationell nivå, så ta reda på hur de olika kandidaterna ställer sig till abort som mänsklig rättighet och gå och rösta!
I tidigare nyhetsbrev har vi intervjuat riksdagsledamöterna Magdalena Strejffert (s) och Birgitta Ohlsson (fp). Denna gång kan vi presentera en intervju med Gudrun Schyman, fd ordförande i vänsterpartiet och numera ”frilansfeminist”.
Vem är du?
Gudrun Schyman, f.d. riksdagsledamot och partiledare, numera vandrande på två stadiga utomparlamentariska ben:
Under titeln ”frilansfeminist” arbetar jag professionellt med föreläsningar, utbildningar och seminarier, oftast på temat Jämställdhet. Jag leder också debatter och har ett eget tv-program på TV8.
Politiskt är jag initiativtagare till Feministiskt initiativ. Sedan starten sitter jag i styrelsen och är också vald talesperson för organisationen. I år kandiderar jag till EU-parlamentet (EU-valet är den 7 juni, glöm inte det!)
Varför anser du att abort är en mänsklig rättighet?
En mänsklig rättighet är att kunna leva ett fritt liv. För många kvinnor är det en omöjlighet. Fakta talar sitt tydliga språk: Varje dag, varje minut dör en kvinna som är gravid eller föder barn, de flesta i utvecklingsländer. Tio miljoner kvinnor går förlorade i varje generation. En halv miljon kvinnor dör varje år i samband med graviditet, förlossning eller vid en osäkert utförd abort. De flesta av dödsfallen skulle kunna undvikas genom enkla, billiga åtgärder; tillgång till preventivmedel, läkarvård, sexualundervisning och säkra aborter.
Mödradödligheten har inte minskat sedan år 1993 och det är uppenbart att den politiska viljan saknas. Genom att driva frågan som en mänsklig rättighet, och inte som en sjukvårds- eller välfärdsfråga, kan kravet få ett större globalt genomslag, oavsett välfärdsstandars i enskilda länder.
Du växte upp i en tid då kvinnor inte hade rätt till fri abort, något som jag tror många unga idag inte ens kan föreställa sig. Hur såg situationen ut för (unga) kvinnor då fri abort inte fanns att tillgå, och hur förändrades situationen när abort blev lagligt?
Rädslan för att bli med barn hindrade den sexuella nyfikenheten och lusten. Jag har själv erfarenhet av ångestladdad väntan på en menstruation som uteblivit. Det är ju inte ovanligt under tonåren, även om man inte är gravid, men blotta tanken på att det kanske kunde vara så, att jag var gravid, tog strupgrepp på kärlekslivet. Jag vet att det fanns skumma läkare med ännu skummare piller men vad som fick blodet att rinna var det nog ingen som visste. De fanns de som åkte till Polen för ingrepp. När jag arbetade som socialarbetare på 70-talet var möjligheten till abort en välsignelse för flera unga kvinnor som fanns i de familjer där jag var familjeterapeut. Också för egen del är jag glad över att de barn jag har valt att föda bägge varit väldigt välkomna. Men jag vet också, av egen erfarenhet, att ett beslut om abort aldrig är lätt. Tvärtom. Men frihet att få göra ett svårt val är ovärderlig.
Du har ju varit politiskt engagerad för kvinnors rättigheter under lång tid. Har abortmotståndet här i Sverige förändrats under tid tex. blivit mer/mindre eller mindre/mer organiserat? Finns det något annat när det gäller attityder kring abort som har förändrats?
Ibland blossar debatten upp men det är sällan vi ser direkta krav på att ändra lagstiftningen. Jag tycker abortmotståndarnas argumentation oftast är mer förfinad, dold. Man talar om ”familjen” (den traditionella, normfixerade, med mamma-pappa-barn) som central byggsten i samhället, man talar om att barnen mår bäst av att vara hemma, underförstått med mamma, så länge som möjligt, man talar om biologin som grund för personliga val, osv.osv. I det här paketet ingår ofta en syn på abort som för tankarna till 50-talet.
Vilken är din erfarenhet från andra länder när gäller kvinnors rättigheter och synen på abort? Har situationen mer internationellt sett också ändrats under din tid som politiker? Upplever du att det idag finns ett hot mot aborträtten internationellt sett?
Absolut! I takt med att religiös fundamentalism, ofta i samarbete med högerextrema och nationalistiska grupper, nästlar sig in i politiken och, i flera länder, i parlamenten, så kommer också krav på lagstiftning som begränsar kvinnors rättigheter. Polen är ett exempel men det finns fler, inom Europa. I Italien var det val våren 08 och då bildades ett nytt politiskt parti som hade förbud mot alla aborten, världen över, som främsta fråga. Ett globalt moratorium alltså! Förslaget fick starkt stöd från Vatikanen och från en del patriarkala grupper och stofiler i andra länder. I Litauen diskuteras också skärpning av lagstiftningen. Det går en familjefundamentalistiskt våg över hela världen, också i Europa, och den måste utmanas politiskt!
Vad kan vanliga människor göra för att påverka alla kvinnors rätt till säkra aborter?
Hålla frågan levande. Påminn om att vi åkte till Polen förr och nu åker polskor hit. Rättigheter måste försvaras hela tiden. Det kan komma nya politiska påbud! Informera dig (fakta driver ut fördomar!), t.ex. på www.rfsu.se, och driv frågan politiskt. Kräv av alla som kandiderar till politiska poster (t.e.x nu i kommande EU-val!) att de tar ställning och lovar att driva frågan om abort som mänsklig rättighet. Maila alla riksdagsledamöter och regeringen med krav på att Sverige ska agera under det kommande EU-ordförandeskapet. Då finns det möjlighet att lyfta frågan högt upp på den politiska dagordningen och kräva internationellt engagemang. Om vilja finns. Ett växande opnionstryck kan fungera som en blåslampa i häcken på patriarkala politiker.
